Rekordlågt mjölkpris har fallit som en bila över landets mjölkbönder. Flera stora gårdar på Gotland har stupat det senaste halvåret — men en vägrar ge upp.
— Det hade varit rätt trist om det bara hade rivits ner och blivit ståendes still, säger Hans Pettersson, delägare i konkursade Sudermjölk AB — och nystartade Havdhem Mjölk AB.
TEXT EMMA FAGERBERG FOTO KARL MELANDER GRAFIK CHRISTER BJÖHLE
Slutet av februari 2016. Vädret är grådaskigt och gårdsplanen lerig. De stora skjutdörrarna på den enorma ladugården är stängda och från insidan hörs spritt råmande. Hans Pettersson möter upp i dörren, och visar runt i ladugården; de 430 korna, mjölkrobotarna, datorn som bevakar hur korna — alla med siffernamn— mjölkar och mjölkkannan på kontoret med sperma från avelstjuren de använder. Sedan visar han vägen till personalrummet. I sex år har Hans Pettersson drivit Sudermjölk tillsammans med Lars Kviberg och Sveriges Djurbönders Tillväxtbolag. Från början var det ytterligare en delägare med i bilden, Erik Levander, som dock lämnade för två år sedan. — Vi hade varsin gård med mjölkkor. Jag och Erik hade uppbundna kor, alltså i en gammaldags ladugård, och Lars hade en ladugård med lösdrift som var lite nyare. Men alla tre stod inför att behöva reparera eller bygga om, utveckla det eller lägga ner. Och då valde vi att göra en satsning tillsammans i stället, berättar han. — Vi såg hur mycket vi kunde göra utifrån den mark vi hade tillgång till, så det var egentligen anledningen till att det inte blev ännu större. Men vi såg möjligheten i att det finns eller bör finnas stordriftsfördelar med mjölkproduktion, förutsatt att vi skulle lyckas överleva. Billigare inköp och fler kor som tas om hand samtidigt gör att de lägger färre timmar per liter mjölk.
Men samtidigt blir det mer komplicerat. — Jag hade ganska bra lönsamhet innan, men jag hade ju en gammal ladugård som inte hade kostat särskilt många kronor och arbetskraften var bara jag. Med de förutsättningarna och 40 kor blev det ganska små kostnader. Då producerade han 350 ton mjölk om året. Sudermjölk producerar nästan 4 000 ton per år — mer än tio gånger så mycket. Men det där gyllene 4 000-strecket för levererad mjölk har de inte riktigt nått upp till ännu, vilket en kurva på en whiteboardtavla i personalrummet vittnar om. Att starta Sudermjölk var en strategi för att möta det fallande mjölkpriset och en ny marknad. — Dels är det en anpassning till dagens teknik; att ha 400 kor hade inte varit praktiskt möjligt för 20-30 år sedan. Och dels är det ett försök att vara effektivare och kunna klara de mjölkpriser man kan förvänta sig. Vi hade ju inte förväntat oss så lågt som det är nu, men att det skulle bli ganska pressad lönsamhet på mjölk eller krav på högeffektivitet har man väl trott hela tiden.
Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare. Vill du prenumerera på Horisont? Klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/
