När mjölkpriset är lågt är det ofta Arla som får det mesta av kritiken. Orättfärdigt, menar Magnus Dahlblom, chef för Arlas mejeri i Visby.
– Arla är ett kooperativ. Det vi får in betalar vi ut. Vi är inte världsledande, det är inte vi som sätter priset.
TEXT CHRISTER BJÖHLE FOTO KARL MELANDER
Magnus Dahlblom är chef på Arlas Visbymejeri sedan i april i år. Han visar först en informationsfilm om företaget – allt på engelska, trots mejeriets vilja att vara lokal – och guidar sedan runt i lokalerna. Visbyanläggningen är förhållandevis ny, byggd 1984 och tillbyggd 2003. Länge producerades även fil och smör i Visby, men sedan 2004 tillverkar man enbart grädde, mjölkpulver och så kallad konsumentmjölk, vilket alltså är den vanliga mjölk som köps i förpackningar i butiker. – Här i Visby hade vi 2004 gammal utrustning, och det fanns andra Arlamejerier runt om i landet som hade ett överskott på fil och smör, så det var ändå bästa lösningen. Då fick femton personer gå från mejeriet här, berättar Magnus Dahlblom. I dag har Arla i Visby 55 anställda, vilket gör mejeriet till ett av Arlakoncernens minsta. Sveriges största Arlamejeri ligger i Kallhäll, Stockholm, och har 650 anställda. 176 bönder levererar mjölk till Arla i Visby, och mejeriet köper in totalt 140 miljoner kilo mjölk per år.
Mjölkpulver, vars tillkomst i begynnelsen var en nödlösning för att ta hand om överskott av mjölk i flytande form, utgör den största delen av produktionen. Totalt producerar Visbymejeriet 15 800 ton mjölkpulver om året, att jämföra med 3 874 ton ”konsumentmjölk”, alltså mjölk färdig att dricka samt grädde som också räknas in i den kategorin. Nu behandlar avancerad teknik inkommande mjölk – bland annat kokas den i 65 grader i undertryck – för att få ur nästan all vätska och kvar blir då ett gulvitt pulver. Ett kilo pulver blandas med tio kilo vatten för att bli drickbar mjölk, och hållbarheten för pulvret är två år. – Förr, om du köpte en bit choklad innehöll den färsk mjölk, men i dag används bara torrmjölk. Den har bra hållbarhet och tar förstås mindre plats. Mjölkpulver är en stor exportvara, främst till länder som har dåliga förutsättningar för egen mjölkproduktion eller som har dålig infrastruktur där man inte kan transportera mjölk hur som helst, säger Magnus Dahlblom vars mejeri producerar 15 800 ton pulver om året. Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare. Vill du prenumerera på Horisont? Klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/
