Mordet på Wisby hotell 1996 är ett av de prioriterade fall som länskriminalpolisen tror går att lösa.
Nu har hela utredningen tagits över av Stockholms cold case-grupp, specialiserad på att lösa gamla mordgåtor.
Samtidigt testas löpande de 20 år gamla spåren med den senaste kriminaltekniken i jakt på en lösning.
Mordet på 46-åriga receptionisten Christina Olofson på Wisby hotell natten till den 12 december 1996, är det enda olösta, bekräftade, mordet på Gotland sedan Selma Thimgren hittades död i Fröjel 1954. Det sistnämnda är preskriberat sedan länge, men mordet på Christina Olofson, i folkmun kallat hotellmordet, gäckar polisen än i dag.
Sedan många år är det kriminalinspektör Roger Björkander som är ansvarig för utredningen, i dag ett digert material, inom Gotlandspolisen. Han arbetade inom polisen redan 1996 och ingick i en av utredningsgrupperna.
– 20 år är lång tid. Vi känner att vi måste komma till ett avslut; endera får vi göra en slutpärm och låta det stå tills något nytt kommer in, eller så får vi se till att lösa det, säger han.
Siktet är inställt på det senare. Nyligen har hela utredningen och allt material tagits över av länskriminalens så kallade cold case-grupp, en grupp erfarna utredare specialiserade på gamla olösta mordfall, populärt kallade kalla fall eller cold cases. Cold case-gruppen arbetar med enstaka fall i taget, men när väl en utredning ligger på deras bord innebär det att en handfull utredare jobbar heltid med fallet. När det gäller hotellmordet i Visby kommer Roger Björkander, som är den inom Gotlandspolisen som har varit med i den aktuella utredningen längst, också att vara gruppen behjälplig.
– Det betyder förstås mycket att få deras hjälp, det ger oss helt andra möjligheter, säger Roger Björkander om den gamla utredningen som tog sin början en vintermorgon för lite drygt 20 år sedan.
På kvällen onsdagen den 11 december 1996 är det julbord och dans på Wisby hotell på Strandgatan i Visby innerstad. Utöver de cirka 60 personer som faktiskt bor på hotellet denna natt, finns därför drygt hundra gäster som äter julbord och dansar till långt inpå natten.
En av hotellets gäster passerar receptionen cirka klockan 02:55. Då står Christina Olofson bakom disken, gästen hälsar kort på henne och går mot hissarna som ligger längre in i lokalerna. Gästen är sannolikt den sista person, utöver gärningsmannen eller -männen, som ser Christina i livet. Vid 05:45 på morgonen den 12 december hittar en kollega, som ska gå på sitt arbetspass, Christina brutalt ihjälslagen i personalkorridoren.
Bredvid kroppen ligger en blodig bultsax, som senare ska visa sig vara tagen från hotellets eget förråd några dörrar bort. Ett kassaskåp är uppbrutet och cirka 7 000 kronor i kontanter saknas.
Klockan 05:55 tar polisen på Gotland emot larmsamtalet från hotellet.
1996 är Gösta Svensson chef över kriminalavdelningen inom Gotlandspolisen. Han hade arbetat som polis sedan 1964, som krimchef sedan 1972. Tidigt på morgonen torsdagen den 12 december 1996 var han hemma i bostaden i Visby och förberedde sig som vanligt för att gå till jobbet, när telefonen ringde.
– Det var vakthavande befäl som ringde från stationen, och han berättade att det hade varit ett rånmord på Wisby hotell. Rånmord, det var så han beskrev det, och jag minns att jag tänkte: ”Herregud, kan det vara möjligt?”, berättar Gösta Svensson, nästan exakt 20 år senare, sittande i en soffa i sin lägenhet i Visby.
– Jag åkte in direkt, förstås. Åklagaren, Sven Modin, var redan på stationen när jag kom in, och vi åkte tillsammans ned till hotellet.
De två polispatruller som hade jobbat natt var redan på plats. Synen som mötte Gösta sitter kvar på näthinnan än i dag.
– När jag såg henne ligga där på golvet…
Han tystnar för ett par ögonblick, tänker tillbaka.
– Det var en syn som inte släpper. Sättet hon hade slagits ihjäl på, mycket våld mot huvudet. Jag har sett mycket under alla år inom polisen men detta var speciellt.
När Gösta Svensson citerades i Gotlands Tidningar den 13 december 1996 sa han: ”Jag anser att är inte mordet löst inom två, tre veckor, då kan det bli mycket svårt att hitta en gärningsman.”
– Och så blev det ju också, suckar han.
--- --- ---
Horisont har också träffat två av Christina Olofsons systrar, i en exklusiv intervju om systern, om mordet och om tiden som gått sedan dess. Allt detta i Horisont nr 31 (mars 2017), som du får tillgång till via alternativen nedan.
