Luften i Visby är full av partiklar som är farliga för hälsan – särskilt för barn och astmatiker. Flera år i rad har Visby, som enda stad i Sverige, brutit mot EU:s krav på ren luft. Åtgärderna har försenats och orsakerna till den smutsiga Visbyluften är fortfarande outredda.
Torra vårdagar ligger det en lätt dimma av damm över Visby. Sanden som hällts ut på gatorna för att förebygga vinterns halka virvlar upp när bilarna kör på den snöfria asfalten. I dammet finns det partiklar som är omöjliga att se med blotta ögat, men som just därför är farliga för hälsan. De kallas PM10 och är så små att kroppens barriärer inte kan stå emot dem.
– Vi andas in dem och de riktigt små partiklarna kan tränga in till lungornas allra känsligaste delar, säger Jakob Löndahl, som forskar om hur partiklar påverkar hälsan vid Lunds universitet. Trots att Visby är en liten stad, med relativt begränsad trafik jämfört med i storstäderna, finns en stor mängd farliga partiklar i stadsluften. Under senare år har Visby, som enda stad i Sverige, inte klarat av att leva upp till EU:s krav för partikelhalter. Enligt direktiven, som Sverige som medlemsland är skyldigt att följa, får partikelhalten inte överskridas under fler än 35 dygn per år, men vid mätstationen på Östercentrum i Visby, har halterna legat högre än så. Under 2014 och 2015 överskreds partikelhalterna under 47 respektive 38 dygn – inte vid någon annan mätstation i Sverige uppmättes det lika många smutsiga dagar dessa år. Vid exempelvis hårt trafikerade Hornsgatan i Stockholm eller vid Dalaplan i Malmö låg halterna för högt under endast sju, respektive åtta dygn under 2015, som är det senaste år det finns statistik ifrån. – Det är lite konstigt faktiskt att Visby som är så pass litet överskrider målen. Vi blev nog lite tagna på sängen när vi upptäckte det, säger Mattias Gerdin, som är miljöskyddsinspektör vid Region Gotland och den som sköter mätningarna.
Naturvårdsverket ser allvarligt på det faktum att Gotland inte lever upp till EU:s krav och att det heller inte antagits något åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen. Redan 2010 upptäcktes de höga partikelhalterna i Visbyluften, men istället för att vidta åtgärder lades mätningarna på is. Först 2013 kom de igång igen, men då lyckades man inte mäta tillräckligt många dagar på helåret för att få ett relevant resultat. Under 2014 och 2015 uppmättes sedan de rekordhöga halterna varpå Naturvårdsverket krävde ett åtgärdsprogram från Gotland som skulle vara klart i början av 2016. Men ett sådant är fortfarande inte på plats. – Det är ett problem, dels lokalt men också för Sverige som helhet eftersom vi har regler från EU som måste följas. Sverige har redan blivit dömt en gång i Europadomstolen för höga partikelhalter och nu pågår ett nytt ärende. Om Gotland inte tar tag i den här frågan och visar att det finns en väg framåt kan man komma att hamna i skottgluggen för EU-processen och vara avgörande för om vi blir dömda en gång till eller inte, säger Johan Genberg som är handläggare på Naturvårdsverkets luftenhet. Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare. Vill du prenumerera på Horisont? Inga problem! Klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/
