En vård utan styrning och mål, eller en vård med långsiktiga mål som inte sparar pengar nu men som kommer att ge effekt längre fram. Synen på hur den gotländska vården fungerar går vitt isär, beroende på om man låter majoriteten eller oppositionen beskriva den. Vården och dess ekonomi är först ut i Horisonts stora genomgång av knäckfrågorna inför valet 2018.
En av de stora knäckfrågorna inför valet 2018 är ekonomin inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Sedan kommunsammanslagningen 1971 har gotländsk hälso- och sjukvård gått back alla år utom ett; 2013 gjordes ett överskott, till stor del tack vare statliga kömiljarder. Alla, oavsett partitillhörighet, är närmast rörande överens om att gotländsk vård är en svår nöt att knäcka beroende på öläget och den kraftigt varierande storleken på befolkningen mellan sommar- och vintersäsongerna. Just på grund av dessa faktorer måste Gotland ha ett akutsjukhus, med de kompetenser och specialiteter som det medför, man måste ha en förlossningsavdelning och man måste ha både en personalstyrka, lokalyta och en logistik som klarar av även den mest hektiska sommarperioden då öns befolkning mångdubblas. Att Gotland behöver klara av detta är ingen fråga i sig. Det är när det kommer till hur detta ska ske, som motsättningarna dyker upp. Och det finns två tydliga läger: den styrande majoriteten med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet står för en gemensam politik, medan Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna står eniga i opposition. Inger Harlevi är moderat och förste vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden:
– Vi måste få en analys av var det brister. Det kan inte vara så att underskott kommer som en total överraskning.
Men så var det exempelvis sommaren 2015, då vi helt plötsligt hade 123 miljoner i underskott. Man måste ha bättre ekonomisk styrning, man måste ha koll och vara mer proaktiv än att bara konstatera ”ojdå, nu blev det så här”, säger hon. Stefaan de Maecker, som är nämndens miljöpartistiske ordförande, tillbakavisar kritiken. – Under hela den tid vi har fått styra har vi sagt att vi måste jobba från grunden, att det här inte är någon quick fix. Vi måste jobba långsiktigt, exempelvis genom att fortsätta höja kvaliteten och utveckla den vård vi ger – om vi ger en ännu bättre vård till personer med diabetes eller benskörhet så kostar det pengar nu, men det ger också färre följdsjukdomar som annars skulle kosta längre fram. Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare. Vill du prenumerera på Horisont? Inga problem! Klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/
FOTO SVEDS SIGNE SÖDERLUND
