Valrörelsen 2018 kommer att skilja sig markant från tidigare valrörelser vi har varit med om. Det här är första gången som väljarna måste navigera genom en djungel av rykten, ”fejkade nyheter” och desinformation. Finns det skäl att tro att vad som är sant eller falskt spelar större roll i Sverige än i USA, frågar sig krönikör Andreas Mattsson.
Det sägs att sanningen alltid vinner i längden. I så fall borde det betyda att det som är sant alltid trumfar det som är falskt. Om så är fallet varför diskuterar vi fake news och alternativa fakta mer än någonsin? I april berättade Facebook att man tagit bort ungefär 30 000 falska profiler som spridit falska nyheter och desinformation i samband med det franska presidentvalet. Månaden efter gjorde man samma sak i Storbritannien inför landets parlamentsval. Nästa år går Sverige till val och det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda här. Metros Viralgranskaren berättade i september om hur otaliga svenska konton gör samma sak. I olika Facebookgrupper som ”Stå upp för Sverige” och ”Stoppa maktmissbruket” sprids påståenden som vid en granskning har visat sig vara falska. Varje vecka får jag vänskapsförfrågningar från Facebookanvändare som vid en snabb googling visar sig vara falska. Vid en googling visar det sig att profilbilden ofta är snodd från en – i många fall – intet ont anande privatperson. Valrörelsen 2018 kommer att skilja sig markant från tidigare valrörelser vi har varit med om. Det här är första gången som väljarna måste navigera genom en djungel av rykten, ”fejkade nyheter” och desinformation. Det blir inte bättre av att politiska aktörer anammat utvecklingen i världen och själva sprider desinformation, saltade siffror och alternativa fakta. När jag var barn fick jag varje år ”Faktakalendern” i julklapp. Det var en av mina favoritböcker.
I den kunde jag kolla upp fakta om precis vad som helst kändes det som. I pojkrummet i Slite står de ännu uppradade i bokhyllan. Ironiskt nog har det aldrig varit lättare att kontrollera fakta än vad det är idag. På nätet finns officiell statistik över det mesta och myndigheter och företag har anställt hela avdelningar som finns till för att svara på frågor via telefon, chatt och mejl. MEN
Frågan är om vad som är sant faktiskt spelar någon roll när vi väljer vilka som ska leda landet de närmaste fyra åren. Frågan är om det gjorde någon skillnad när amerikanarna skulle välja. Den oberoende sajten Politifact granskade den dåvarande presidentkandidaten Donald Trumps påståenden under deras valrörelse. De kom fram till att 76 procent av dem var falska. Sedan dess har det fortsatt. Enligt tidningen Washington Post har Trump kommit med 1 318 vilseledande eller falska påståenden under sina första 263 dagar vid makten. Det har handlat om allt från naturkatastrofers styrka till amerikanska fotbollsspelares protester vid nationalsången. Han är också bra på att avrunda uppåt. Enligt Trump stannar mellan 3 000 och 5 000 miljarder kronor av de amerikanska företagens vinster utomlands. Enligt amerikanska myndigheter ligger verkligen någonstans mellan 2 300 och 2 800 miljarder. Finns det skäl att tro att vad som är sant eller falskt spelar större roll i Sverige än i USA? Det återstår att se om sanningen vinner i längden.
