Den gotländska primärvården skriker efter fasta läkare. På Region Gotlands fyra vårdcentraler är det just nu bara 2,5 läkare i tjänst som har en fast anställning, av totalt 21 läkartjänster. Vakanserna täcks upp av hyrläkare – under -förra året var de 107 stycken. Alla tycks överens om att hyrläkarsystemet är både dyrt och dåligt, men frågan är om det går att stoppa.
Väntrummet på vårdcentralen Wisby söder är fullsatt och på en krok på väggen talar en lapp om att dagens drop-in-tider har tagit slut. Det är februari, eller vabruari som månaden ofta kallas, och högsäsong för infektioner. Minst varannan patient syns hosta i armvecket. I ett hörn sitter Ahmed Loussaief som lider av hosta och andningssvårigheter. Han besöker vårdcentralen Wisby söder för första gången, tidigare var han listad i Klintehamn. Han säger att han inte haft en enda fast läkarkontakt under de år han bott i Sverige. – Jag kommer ifrån Tunisien. Vi kanske inte har lika bra utrustning där, men vi har fasta läkare. Vi har familjeläkare som känner dig, din situation och hela din familj. Framförallt för äldre personer är det en trygghet, säger han. I andra änden av väntrummet sitter Nina. Hon vill inte berätta sitt efternamn – hon vill inte vara ”patienten som klagar” – men säger samtidigt att hon är mycket kritisk till hur den gotländska primärvården fungerar. Hon har cancer och en benprotes och efter tio år som patient på Wisby -söder har hon valt att istället skriva sig hos sin särbo i Stockholm för att kunna lista sig på en vårdcentral med fasta läkare. – När man har många problem så känns det helt enkelt inte tryggt att träffa olika hyrläkare varje gång man kommer hit. Jag behöver en läkare som kan ha helhetskoll, jag hinner inte ge hela bilden till nya läkare under de korta besöken. Nina har inte för avsikt att flytta till Stockholm, utan planerar att pendla fram och tillbaka för att få en bättre vård. – Jag vill bo på Gotland och jag skulle gärna byta tillbaka om det fanns fasta läkare här. Jag vill egentligen inte klaga, men det känns inte tryggt att fortsätta vara listad här, säger hon. Varför är du här idag?
– Jag befarar att jag åkt på en lunginflammation, så idag var det bara att åka hit ändå, säger hon. Wisby söder är den gotländska vårdcentral som har haft allra flest hyrläkare under året som gått. 40 olika individer har passerat revy, några som återkommande hyrläkare, andra för att göra en eller två veckor. Wisby söder är också den vårdcentral som fått allra flest klagomål under 2017. Patientnämnden, som är en instans inom Region Gotland som tar emot klagomål om vården, larmade redan under hösten om att missnöjet hade ökat lavinartat. Under 2017 fick nämnden in 101 klagomål rörande de gotländska vårdcentralerna – att jämföra med 57 året innan eller 68 under 2015. Vårdcentralen Wisby söder fick allra flest – 28 stycken – medan Visby norr och Unicare/Hansahälsan hamnade på andra plats med 21 klagomål vardera. – Vi har i uppdrag att bidra till patientsäkerheten och till vårdens kvalitetsutveckling och ska därför uppmärksamma vården på förändringar. Vanligtvis är det svårt att dra några slutsatser eftersom vi bara har 250 ärenden per år, vilket är ett litet underlag rent statistiskt, men förra årets siffror är så pass tydliga. Det handlar om en kraftig ökning, nästan en fördubbling på ett år, säger Lena Andersson, som är en av patientnämndens två tjänstemän. Horisont träffar henne tillsammans med kollegan Elisabeth C Ekman och deras politiskt tillsatta nämndordförande Pia Dyvander-Johansson (S). Elisabeth C Ekman har tidigare arbetat som distriktssköterska inom primärvården och hon befarar att antalet missnöjda patienter är långt fler än de som klagat till patientnämnden. – Min uppfattning är att det här är toppen av ett isberg. Ju mer press och stress det är inom vården, desto fler patienter hamnar i obekväma situationer och jag tror att det finns många som inte vet att patientnämnden finns och att man kan vända sig till oss om man har ett klagomål, säger hon. Elisabeth C Ekman är övertygad om att det ökade antalet klagomål har sin förklaring i den bristande kontinuitet som primärvårdens beroende av hyrläkare innebär. Hon säger att en hyrläkare aldrig har samma chans att lära känna sina patienter eller att hålla sig a-jour med alla rutiner och riktlinjer. – Vi kan se att många av våra ärenden handlar om patienter som inte fått träffa samma läkare. De känner sig dåligt bemötta och de upplever att de inte blir lyssnade på och framförallt för de kroniskt sjuka är det jobbigt att hela tiden ha nya läkarkontakter.
I vissa fall säger den ena läkaren si och den andra så och då är det inte lätt för en patient att veta vad som gäller när de får kontrabesked, säger hon. Elisabeth C Ekman jämför med hur det var då hon själv arbetade inom primärvården för tio år sedan. – Tanken med primärvården är att en läkare ska känna sina patienter och deras bakgrund, men som hyrläkare möter du ständigt nya patienter. I bästa fall hinner de läsa in sig för att ha någon som helst bild av vilken människa de ska träffa, men ofta finns inte den tiden. Pia Dyvander-Johansson nickar instämmande och säger att hon har två glasögon på sig när hon tittar på klagomålen. Dels är hon nämndordförande, dels flitig patient på vårdcentralen Visby norr. – Jag tror att bägaren har runnit över och att det är därför vi ser så många klagomål just nu. Situationen har varit så här under lång tid och som patient är det svårt att se någonting positivt med den. Det är inte kul att vara listad hos doktor vakant nummer 4. På Visby norr är det alltid olika läkare och ofta pratar de dålig svenska. Det är i princip bara undersköterskorna som man känner igen, personalen i provtagningen är enda tryggheten, säger hon. Britt Frendin är kroniskt hjärtsjuk och ordförande för en av öns största patientföreningar, HjärtLung Gotland. Hon säger att hon tydligt märkt av den försämrade kontinuiteten inom primärvården, liksom missnöjet. – Det är någonting alla pratar om. Folk säger att det knappt är någon idé att ringa till vårdcentralerna för att man inte ändå inte får något svar. Alla är arga och undrar vart det ska sluta. Det finns ju ingen att prata eller diskutera saker med. På samma sätt som Pia Dyvander-Johansson hänvisar hon till undersköterskorna som vårdcentralernas nya trygghet. – De är ju basen nuförtiden. De är de enda som är trogna, säger hon. Britt Frendin fick en hjärtinfarkt år 1999 och äter sedan dess en lång rad mediciner. Under många år gick hon som patient på vårdcentralen på Bredgatan i Visby där hon hade en fast läkarkontakt. Hon var väldigt nöjd med både vårdcentralen och sin läkare och valde därför att flytta med och förbli listad patient då vårdcentralen gick samman med andra och blev Wisby söder. Sedan hennes första läkare gått i pension och sedan nästa blivit chef har hon ingen fast kontakt. – Jag ringer in och säger att: ”nu måste jag ha nya recept eller nu börjar det bli dags för en undersökning”. Jag äter fem, sex tabletter om dagen och ofta är det personalen på apoteket som påpekar att min medicinlista borde gås igenom, inte läkarna på vårdcentralen, berättar hon och tillägger:
– Jag brukar säga att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Vad tänker du om den här situationen?
– Jag tänker att jag ändå är en person som kan tala för mig. Det är ännu värre för dem som tiger. Medelåldern är hög i vår förening och många äldre vågar inte säga till. De tillhör en generation som tilltalat läkarna ”herr doktor”, säger hon. För egen del ger hon inte upp i första taget. Hon berättar att hon under hela 2017 fått söka vård gång på gång för en seglivad lunginflammation, som det tog lång tid innan den upptäcktes. – Jag blev sjuk mitt i sommaren och fick åka in till Wisby söder och sätta mig i väntrummet och ta en sådan där lapp. Sedan har jag hostat hela hösten och fått komma tillbaka gång på gång och fått hostmedicin. Till slut fick jag en lungröntgen som visade spår av lunginflammation och nu äntligen mår jag bra, säger hon. Hur många olika läkare har du träffat på Wisby söder?
– Först en grek, sedan en kvinna från Malmö och sedan en kvinna från Göteborg. Sedan har jag träffat en återkommande hyrläkare. Ett tag var det en dansk som sa att han skulle stanna och att han skulle bli min fasta läkare, men sedan försvann han också. Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare eller teckna en prenumeration genom att klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/
BILD: Sveds Signe Söderlund
