Psykiska problem eller sjukdomar, personlighetsstörningar eller missbruk, det är svårt att ställa en diagnos på den typiske stalkern.
– Av de gärningsmän jag haft att göra med kan jag inte säga det att finns ett gemensamt drag för alla, de finns i alla samhällsskikt, säger Susanne Wihlborg, kammaråklagare.
Susanne Wihlborg har sett det mesta – en bilaffär som leder till förföljelse, ett flyktigt möte i livsmedelsbutiken som spårar ur eller det vanligaste: en man som trakasserar sin före detta flickvän. Men det kan också se ut så här:
– När en person av någon anledning, som ingen kan förstå, blir besatt av en annan människa, säger Susanne Wihlborg. I båda fallen utvecklas en sjuklig fixering. – Det handlar om att skaffa sig kontroll över den andra personen.
Ett ägande som ofta innehåller hot. De hänger sig fast, släpper inte taget, ringer, messar eller mejlar. Enligt samstämmig forskning finns det inte en enhetlig psykologisk diagnos som ringar in en person som ägnar sig åt olaga förföljelse. Det kan handla om personer utan tydliga psykiska problem, personer med personlighetsstörningar eller missbruksproblem eller personer med svåra psykiska sjukdomar.
