Vi måste vara säkra på att alla röster hörs och att alla grupper inkluderas. Det säger Jenny Lennhammar, Region Gotlands demokratistrateg. – Vi måste prata med dem, som vi pratar om. Hittills har en stor del av hennes arbetstid gått åt till att ta fram ett förslag som innan sommaren ska upp till beslut i fullmäktige. Det handlar om ett strategiskt arbete för att ge gotlänningarna större möjlighet att påverka politiken mellan valdagarna, genom så kallad medborgardialog. Region Gotland har redan tidigare jobbat med att lyssna in medborgarnas tankar och idéer på olika sätt. Genom samråd, informationsmöten och medborgarförslag bland annat. Men medborgardialog är delvis något annat. – Det handlar om dialog i komplexa frågor. Saker som påverkar livet på Gotland under lång tid, som påverkar alla som bor och verkar här. Där vi behöver ta beslut och genuint vill veta vad människor tycker. Det sistnämnda är något som Jenny Lennhammar trycker på. Det finns ingen poäng med en medborgardialog om politikerna inte är beredda att ändra sin ståndpunkt. – De behöver ställa sig frågan: Vill vi få reda på vad folk tycker? Är vi påverkansbara? Tanken är alltså inte att politiker eller tjänstemän ska komma med färdiga förslag, som medborgarna får säga ja eller nej till. Det handlar i stället om att försöka skapa ett öppet samtal där alla röster får höras och man gemensamt söker lösningar. En metod som passar in under paraply-begreppet ”deep democracy”, vilket både kan generera nya konstruktiva idéer och en större känsla av delaktighet och samhörighet. När metoden används på rätt sätt, vill säga. Enligt Jenny Lennhammar är ett viktigt ord transparens. Folk måste kunna se hela processen. – Vi måste vara tydliga med vad och varför vi frågar. Och sedan ge tillbaka: Det var det här vi hörde och därför tog vi det här beslutet. Det är grunden för att bygga tillit. Demokratistrategens förhoppning är att medborgardialog blir en del av årshjulet för gotländska beslutsfattare. Att det blir ett verktyg att ha med sig i planeringen: Vilka frågor pratar vi om? Vad har vi på gång som kan vara aktuellt för dialog?
– Skolöversynen för några år sedan är ett sådant exempel. Det är en komplex fråga som rör alla som bor och verkar på Gotland, säger Jenny Lennhammar. – Med det sagt tror jag vi får vara nöjda om vi har en medborgardialog om året. Men det kan ge ringar på vattnet och stärka demokratin även på andra sätt, fortsätter hon. Det dokument som nu ska upp till fullmäktige är en policy. En riktning. Därefter kvarstår frågorna om hur medborgardialogerna ska gå till rent praktiskt. – I varje fråga kommer vi behöva identifiera vilka vi ska fråga. Alla gotlänningar? Norra delen av ön? Folk under 30 som bor i Hemse? Vilka är lätta att nå, vilka är svåra att nå? Hur når vi dem som är svåra att nå men som måste få höras? – Vi kommer behöva vara väldigt flexibla utifrån vad det är för frågor, fortsätter Lennhammar, som menar att det kan handla om både digitala och fysiska möten. Parallellt med hennes policy-skrivande pågår nämligen också ett arbete med att ta fram digitala verktyg för ökad delaktighet inom Region Gotland. Verktyg som, så snart beslut är fattat, är redo att testas. – Vi måste kanske prova och lära oss under tiden. Det är lite läskigt, att bjuda in till delaktighet och inte riktigt veta hur det blir. Kanske säger medborgarna inte det man trodde. Lennhammar tycker generellt att regionen är duktig på att lyssna in sina medborgare. Men inte alla grupper. Därför behövs ett system, så att man inte alltid missar samma röster. En svag punkt är gruppen ungdomar upp till 24 år. Undersökningar visar att de inte känner sig lyssnade på och inte riktigt vet hur de ska göra sina röster hörda. Man behöver alltså hitta nya sätt för att inkludera dem i det politiska samtalet. – Det räcker inte med att åka ut till bygdegårdarna längre, säger Jenny Lennhammar. Text: Moa Candil
Bild: Tommy Söderlund
