Det har gått 110 år sedan Atlantångaren Titanic sjönk och tog med sig 1 495 liv i djupet. Två av dem kom från Gotland, Kristina Klasén och hennes blott 14-åriga systerdotter Hulda Veström från Vänge.
Den som någon gång besökt Vänge kyrka och läst den minnestavla som hänger där över de två gotländska offren i världens mest omtalade fartygskatastrof, Titanics förlisning den 15 april 1912, kan lätt bli något känslomässigt tagen. Den korta texten om 14-åriga Hulda Veström lyder:
”Hulda skulle egentligen rest med sin tvillingsyster Maria till Amerika men hon vägrade att följa med av rädsla för att båten skulle sjunka. Hulda reste därför ensam med sin moster.”
Om mostern i fråga, Hulda Kristina Eugenia Löfqvist, gift Clasén, nyligen 36 år fyllda när olyckan inträffade, står att läsa att hon ”hade redan utvandrat till Amerika 1902, men återvände hem 1912 för att ta med sin systerdotter Hulda Veström till Amerika där möjligheterna var större till ett bättre liv och samtidigt få leva med sin far som redan bodde där sedan många år tillbaka.”
Det var också denna minnestavla som blev fröet till den här artikeln. Framför allt texten om den 14-åriga flickan väcker både frågor och sympati.
Vem var hon? Vem var hennes syster, som på ett närmast kusligt sätt tycks ha förutspått den tragedi som drabbade både systern och så många fler? Varför reste hon med sin moster? Horisont har grävt i arkiven. De berättar inte allt, men mycket.
