Under vinjetten Folk besöker Horisont människor slumpmässigt i deras hem, i deras socken, i deras vardag. Utan att förvarna och utan att ha något speciellt mål med besöket. En solig majdag, med ögon känsliga för grönt, hälsar vi på ett arkitektpar vid Fridhem i Västerhejde.
Det bländande bleka vårljuset möter oss på parkeringen intill Fridhems pensionat, som under senare delen av 1800-talet var sommarresidens för prinsessan Eugénie. Vyn över himmel och hav öppnar sig som en målning där konstnären frossat i alla upptänkliga nyanser av grönt och blått och på stenstranden ser vi några få vandrare. En av dem är Gabriel Colburn, som tagit en lunchpromenad tillsammans med sonen Linus. Nu ska han tillbaka till arbetet som arkitekt på Visbyark och sonen, som är förkyld och hemma från förskolan, springer före honom längs stigen upp från stranden. Gabriel har bråttom och då vi frågar om vi kan få en liten pratstund med honom ringer han till sin fru i hemmet dit de är på väg.
– Malin kan prata med er i stället, jag måste rusa, säger han med ett hastigt leende och vi följer med honom till huset bara ett hundratal meter därifrån.
DÄR STIGEN UPPHÖR och villaområdet tar vid står en skylt mitt bland pärlhyacinterna med texten ”Fridhemsplan” – men här är vi långt ifrån både Stockholm och Göteborg, som familjen flyttade från för knappt tre år sedan.
Malin Stengård kommer ut på verandan till det bruna trähuset, omringat av tulpaner som lyser upp rabatterna som facklor. Medan Linus cyklar omkring på tomten och hoppar på studsmattan berättar Malin att även hon är arkitekt och arbetar med om- och tillbyggnad, men också helt nya byggnader som sommarhus och villor, på Boman Restaurering i Visby.
Hon är uppvuxen i Fårösund och valde att återvända hem till ön efter 15 år i Göteborg, dit hon kom för att läsa sin utbildning i design med inriktningen inredningsarkitektur på HDK, Göteborgs universitet och där hon tog sin masterexamen i arkitektur på Chalmers. Det var under studierna som hon träffade sin blivande man.
– JAG TRODDE INTE att Gotland fanns med på kartan då vi letade efter ett nytt hem, eftersom Gabriel var en så inbiten göteborgare, men det var faktiskt han som hittade det här huset på nätet och visade mig. Läget nära stan och samtidigt med badrocksavstånd till stranden var idealiskt. Den perfekta kombinationen är en omöjlig ekvation att få ihop i Göteborg, då antingen priserna på strandnära tomter är skyhöga eller pendlingsavståndet stort, säger hon och tillägger:
– En annan fördel med att flytta tillbaka till ön är förstås att min familj och släkt finns här.
Som för många andra som flyttar till Gotland från en storstad är det lugnet och den omedelbara kontakten med naturen som lockar.
– Det småskaliga och att det är nära till allt i vardagen: jobb, skola och förskola, är verkligen välgörande för barnen och vi trivs jättebra allihop. I Göteborg jobbade jag främst med större projekt som tog lång tid att genomföra, men här får jag arbeta i mindre skala och se resultaten snabbare.
Har de funnit sitt drömhus nu, de två arkitekterna som ritar och planerar andras drömmar, eller hur ser det ut?
