Nu lyfter mark- och miljödomstolen återigen frågan om Cementas brytning i Slite. Förra året räddades verksamheten av en speciallag, efter hårt lobbande från byggindustrin. Hundratusentals svenskar skulle bli arbetslösa om Cementa inte fick fortsätta bryta sten på norra Gotland. Men hur grundade var siffrorna, egentligen?
I dagarna lyfter mark- och miljödomstolen frågan om huruvida Heidelberg Cement, Cementas tyska ägare, ska få fortsätta bryta kalk runt Slite. Ansökan handlar den här gången om fyra år och ungefär tio miljoner ton kalk, som Cementa vill bryta i File hajdar och Västra brottet i Slite. Man jobbar också med en längre ansökan, på 20-30 år, som kommer att lämnas in under fyraårsperioden.
MEN PLANERNA HAR redan stött på patrull. Både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland menar att miljökonsekvensanalysen fortfarande inte håller måttet. Ingen av myndigheterna anser att Cementa kan beviljas det fyraåriga tillståndet, utifrån de dokument som lämnats in i ärendet. På Heidelberg Cement (på väg att byta namn till Heidelberg Materials) har förberedelserna inför kommande förhandlingar varit intensiva.
– Vi har tagit till oss alla kommentarer som kommit in och förbereder oss utifrån det. Det är en väldigt tight tidsplan, som domstolen verkar avse att hålla, men vi gör så gott vi kan, säger Katarina Roslund på företagets kommunikationsavdelning.
Just nu bunkras det sten i Slite. Dels genom de egna brotten, där Cementa får bryta fram till årsskiftet tack vare den speciallag som regeringen utformade förra året. Dels genom stora inköp från konkurrenten Nordkalk, som bryter längre norrut på ön. Nordkalk har tillstånd att bryta – och tillräckligt med sten för att försörja cementfabriken i Slite i minst sex år framöver, uppger företaget. Den akuta cementbrist som fick regeringen att överrida mark- och miljööverdomstolen för ett år sedan, är alltså inte lika akut längre.
BYGGINDUSTRIN HAR OCKSÅ backat från sina första domedags-prognoser, av hur ett nej till fortsatt brytning i Slite skulle påverka den svenska ekonomin. Först hette det att upp till 400 000 jobb var hotade. Senare har siffror som 280, 175, 160 och 135 000 jobb snurrat runt i mediebruset.
Fredrik Isaksson är chefsekonom på intresseorganisationen Byggföretagen och menar att den första siffran inte var ordentligt underbyggd. Den var för hög.
– Men det viktiga är att se vad vi räknat på. Vi har gjort konsekvensanalyser utifrån frågan: Vad händer om vi får slut på cement från Slite? Vad sker i byggbranschen och vilka andra branscher påverkas av det?
– Nu har Cementa hittat alternativa lösningar och kommer kunna fortsätta producera cement till en viss del. Det är därför siffran har ändrats så pass mycket, säger Fredrik Isaksson.
Sedan de första rubrikerna om cementbrist, sommaren 2021, har mycket hänt i omvärlden. Sverige har gått in i en lågkonjunktur vilket i dagsläget antagligen påverkar byggandet mer än eventuell cementbrist, menar Isaksson.
– Vi räknar med en kraftig nedgång för 2023 och det är möjligt att det nu är fallande efterfrågan som sänker byggproduktionen nästa år, i större utsträckning än brist på cement.
