Sex timmar lång telefonkö, och över tusen digitalt inkomna ärenden, varav de äldsta legat oöppnade i över en vecka. De anställda på Polisens kontaktcenter, PKC, i Visby går på knäna under en mycket hög arbetsbelastning. De som drabbas värst är alla de som vill anmäla ett brott – allt ifrån plånboksstölder till våld i hemmet – eller som av andra skäl behöver komma i kontakt med polisen.
Situationen har varit ansträngd länge men nu är förändringar på gång – ny-rekrytering pågår och ingångslönerna höjs från årsskiftet.
Gotland hör i polisiära sammanhang till samma region som Stockholm, och det gäller även den verksamhet som Polisens kontaktcenter, ofta förkortat PKC, bedriver. Inom Region Stockholm-Gotland finns fyra PKC-kontor – ett i Visby och övriga i Farsta, Norrtälje och Järva.
De operatörer som arbetar på kontaktcentret är civilanställda inom polismyndigheten – det finns också alltid en förundersökningsledare i tjänst.
Det är hos PKC du hamnar om du ringer 11414, polisens nummer för icke akuta ärenden. Samtalen kan handla om allt från borttappade plånböcker och frågor av allmän karaktär till anmälan om våld i hemmet eller misshandlar och våldtäkter. De PKC-anställda i Visby svarar dagtid på samtal från gotlänningar; nattetid jobbar Visbykontoret och flera andra kontor enligt ett rullande schema då man tar emot samtal från hela Sverige.
”Årets alla dagar, dygnet runt, kan allmänheten ringa polisens kontaktcenter för att anmäla brott och få svar på frågor snabbt och enkelt.”
Så skriver polisen själv på sin hemsida om hur PKC fungerar. Men i verkligheten är en annan.
I verkligheten är det varken snabbt eller enkelt.
Horisont har träffat en PKC-anställd person inom Region Stockholm-Gotland, som vittnar om många timmars kö för dem som ringer och om hur anmälningar av allvarliga brott blir liggande olästa i över en vecka innan någon tar tag i dem. Men också om hur ledningen sopar arbetsmiljöproblemen under mattan och om flertalet kollegor som slutat på grund av att man upplever att ledningen inte lyssnar på eller tar till sig personalens oro och problem.
–Vi kan ju sluta här och söka andra jobb, men problemen för medborgarna fortsätter, säger personen, som vill vara anonym eftersom hen fortfarande jobbar i verksamheten.
Horisonts källa berättar att när hen kom till jobbet en dag under hösten 2022, var väntetiden för den som ringde 11414 över sex timmar. Ungefär 90 personer väntade då på att kopplas till en ledig telefonist. Samtidigt fanns det 630 olästa, digitalt inskickade brottsanmälningar, medan ytterligare nästan 500 ärenden med kompletteringar till tidigare gjorda anmälningar också väntade på att tas om hand. De äldsta av dessa var åtta dagar gamla och ännu inte hanterade.
När just den här dagens arbetspass var över, nio timmar senare, hade väntetiden i telefonkön ökat till åtta timmar, antalet digitala, icke omhändertagna anmälningar hade stigit till 720, ett par hundra av dem hade skickats in för cirka fem dagar sedan men ännu inte öppnats.
Och denna dag är på intet sätt unik.
Ungefär 80 procent av alla brottsanmälningar i Sverige upprättas av operatörerna på PKC-kontoren, endera via inkommande samtal eller via det digitala formuläret.
–Internetanmälningar som medborgare gör, om allt mellan himmel och jord, är ofta väldigt ofullständiga och diffusa, och en övervägande majoritet av anmälarna måste ringas upp, berättar den PKC-anställda.
–Att vissa brott inte går att anmäla via polisens webbsida hindrar inte folk från att ändå försöka, vilket resulterar i väldigt inkorrekta anmälningar. Men jag förstår dem, säger hen och syftar på den flera timmar långa telefonkön som numera tycks vara standard.
