För 70 år sedan härjade en stortjuv på Gotland. Hans skrupellösa leverne i allmänhet och hans spektakulära rymningar i synnerhet, skapade en följetong i gotländsk lokalpress.
Här är historien om ”Den gäckande skuggan”.
Lokalpressen bevakade engagerat varje steg han tog; allt blev omskrivet och läst, omdiskuterat och i många fall även hyllat.
Rapporterna om stortjuven, morgontjuven, tillika ”den gäckande skuggan” – kärt barn har många namn, som man säger, och de gångna brotten till trots så blev han om inte kär så i alla fall delvis populär – blev till en närmast daglig följetong i tidningarna på Gotland i början av 1950-talet. Trots att den 25-årige ynglingen torde betraktas som en skrupellös yrkeskriminell fick han något av en kultstatus och jämfördes med både Robin Hood och utbrytarkungen Harry Houdini. Allt medan Gotlandspolisen å andra sidan hånades för att hela tiden ligga steget efter.
Den gotländska delen av historien om ”den gäckande skuggan” började egentligen med att han greps på bar gärning tidigt på morgonen mitt under en stöldräd i Visby, fyra dagar före sin 26-årsdag.
Det var den 24 augusti 1951. Han hade då vistats på Gotland i drygt en månad.
Men trots sin förhållandevis låga ålder hade han redan ett gediget brottsregister – och trots relativt kort tid på Gotland hade han hunnit begå en uppsjö av brott på ön innan gripandet.
Hans första gotländska lagbrott, så vitt känt, var en stöld av runt 1600 kronor hos en cykelaffär på Öster i Visby, där han dagen innan stölden – som skedde mitt i natten – hade rekognoserat i samband med att han hyrde cyklar åt sig själv och sin fästmö.
Och man kan inte säga annat än att pengastölden hade gett mersmak; inom loppet av tre nätter genomförde 25-åringen inte mindre än 16 inbrott och stölder i butiker och fastigheter i Visby. Han tjänade knappast storkovan på detta; bytet blev mest småpengar och olika sorters varor till ringa värde.
Därefter företog han sig en kortare resa till huvudstaden, medan polisen på Gotland febrilt arbetade för att hitta spår efter vem eller vilka det än var som plötsligt begått alla dessa inbrott.
Men han var snart tillbaka på Gotland, och då kunde han inte hålla sig utan genomförde ännu en stöldräd, natten mellan den 23 och den 24 augusti. Fem inbrott hann han med, sedan kom verkligheten ikapp honom och han greps av den gotländska poliskåren efter omfattande spaning.
