Det ska vara möjligt för polisen att använda information från släktforskningsdatabaser för att lösa grova brott, föreslås enligt den utredning som nyligen lades fram för regeringen.
Det kan innebära en öppning i utredningen av mordet på Wisby hotell 1996.
Sedan polisen tagit hjälp av släktforskaren Peter Sjölund för att lösa det så kallade dubbelmordet i Linköping 2004, där en 56-årig kvinna och en 8-årig pojke bragdes om livet, förkunnade Integritetsskyddsmyndigheten att tillvägagångssättet saknade laglig grund. Metoden att lämna in DNA från misstänkta gärningsmän till släktforskningsdatabaser för att hitta endera gärningsmannen själv eller åtminstone släktingar till denne, har inte använts sedan dess. Däremot tillsatte regeringen en utredning som bland annat skulle se över användandet av biometri i brottsutredningar.
På Gotland är möjligheten att använda information från släktforskningsdatabaser intressant för utredningen av det så kallade hotellmordet, det vill säga mordet på nattportiern Christina Olofson på Wisby hotell, numera Clarion Wisby, natten mellan den 12 och 13 december 1996. Utredningen flyttades 2017 från Gotlandspolisen till kallafall-gruppen i Stockholm, som sedan dess haft fallet på sitt bord. I långa perioder har dock inget utredningsarbete pågått, eftersom utredarna i kallafall-gruppen behövts flyttas till andra, mer aktuella och akuta utredningar. I fallet finns DNA-sekvenser, dels från brottsplatsen och dels från offrets kläder, som man tror härrör från gärningsmannen. Polisen har jämfört detta DNA med ett större antal personer som befunnit sig på brottsplatsen i anslutning till brottet och utredningen, som poliser, hotellanställda och ambulanspersonal, för att utesluta att någon av dessa råkat avsätta DNA-spår. Dock utan träff. Med andra ord, att DNA-sekvenserna kommer från gärningsmannen är fortfarande huvudspåret.
I våras intervjuade Horisont Peter Sjölund, släktforskaren som hjälpte polisen lösa dubbelmordet i Linköping 2004, och han är säker på sin sak: Om släktforskning skulle kunna användas tillsammans med de befintliga DNA-sekvenserna i utredningen av hotellmordet, så kommer fallet att lösas. I podden Kalla Fall, som den här säsongen tar upp just hotellmordet, säger den gotländske släktforskaren Mats Ekedahl samma sak, att fallet absolut går att lösa om man skulle släktforska på de DNA-spår som finns. Den utredning som nyligen lades fram för regeringen föreslår bland annat just det som Peter Sjölund förutspådde i Horisont i våras, att biometrisk information – inte bara DNA, utan även exempelvis ansiktsbilder, fingeravtryck eller röstinspelningar – ska få användas i större utsträckning än i dagsläget, i utredningar av grova brott. Detta föreslås gälla tre brottskategorier, mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn, samt om andra utredningsmetoder inte bedöms tillräckliga. Nu ska förslaget ut på remiss, därefter väntar beslut om lagändring. Troligen kommer den nya lagen i så fall inte börja gälla förrän 1 januari 2025.
Horisonts sommarnummer 2023 är på väg ut inom kort, och där kan du läsa mer om den föreslagna lagändringen och om mordet på Wisby hotell 1996. Du beställer numret här nedan, i anslutning till denna artikel. Horisont har också rapporterat om hotellmordet löpande i många år – läs eller beställ tidigare artiklar här:
https://www.horisontmagasin.se/kategori/mordet-pa-wisby-hotell/
Horisonts intervju med Peter Sjölund våren 2023 finns här:
https://www.horisontmagasin.se/2023/03/20/experten-tror-sig-kunna-losa-hotellmordet/
