Inspirerades Astrid Lindgren av Gotland när hon skrev ett av sina viktigaste verk, äventyrssagan ”Bröderna Lejonhjärta”? Det tror Sandabon och litteratur-forskaren Malin Nauwerck, som nyligen presenterat sitt forskningsprojekt om Sveriges mest kända barnboks-författare.
– Riddartematiken i ”Bröderna Lejonhjärta” leder till Gotland, säger hon.
Malin Nauwerck är filosofie doktor i litteraturvetenskap och arbetar på Svenska barnboksinstitutet, ett arbete som hon sedan tre år tillbaka sköter mestadels från hemmet i Sanda. Där leder hon ett projekt, vars kompletta namn lyder ”Astrid Lindgren-koden: Astrid Lindgrens stenograferade originalmanuskript genom digital bildanalys, genetisk kritik, bok- och mediehistoriska perspektiv”. Hon har tidigare arbetat inom förlagsbranschen – vilket även Astrid Lindgren gjorde.
Malin Nauwerck tar emot Horisont i hemmet, där den vita villan ”med snickarglädje” som hon själv beskriver den när hon ska förklara vägen, omges av en grönskande trädgård och Malins egna odlingar, för att berätta om sin forskning kring Astrid Lindgren och om vad som möjligen kopplar Bröderna Lejonhjärta till Gotland.
"Jag är litteraturforskare, och insikten om Astrid Lindgrens betydelse och intresset för hennes böcker har alltid funnits där. Men idén om att fördjupa mig i Astrid Lindgrens stenografi, fick jag när jag jobbade inom förlagsbranschen. Astrid var en inflytelserik förlagsredaktör för barnböcker. Men dessutom var hon sin egen redaktör och förläggare och fick alltså inga inspel på sina böcker längs vägen. Även i sitt eget skrivande skulle hon ha varit helt självständig.
Jag undrade om det verkligen kunde stämma.
Svaret borde finnas i hennes egna, stenograferade originalmanuskript. Men dessa var helt orörda av forskning. Varför?
Det var en olöst gåta.
En anledning, tror jag, är att Astrid Lindgren själv har svept in sin stenografi i mystik. Hon har till och med skrivit en bok, ”Assar Bubbla”, som handlar om att hennes stenografi inte går att läsa, och att det kan straffa sig att försöka! Många har nog också velat skydda hennes privatliv efter döden och stenogrammen har känts lite off limits.
Samtidigt donerade Astrid Lindgren under sin livstid stenogramblock till olika bibliotek, medveten om deras betydelse för eftervärlden. Inom litteraturvetenskapen har Lindgrens stenografi beskrivits som en kod som behöver knäckas. Ändå hade ingen på 30 år riktigt försökt. Jag tänkte att den här härvan får jag försöka syna.”
