Bilden: Galgen i norra Visby är en av Gotlands utmärkta objekt. Den blåvita skölden är emblemet som märker ut sådant som enligt Haagkonventionen klassas som extra skyddsvärd kulturegendom.
. Gotland var först ut i landet med att märka ut särskilt skyddsvärda kulturarv. Nu hakar övriga Sverige på.
–Det som märks ut får inte göras till militära mål, berättar Kristin Löfstrand på länsstyrelsen, om märkningen som blivit extra angelägen i samband med kriget i Ukraina.
Redan 2019, i samband med en utvecklingssatsning för totalförsvaret, fick länsstyrelsen på Gotland möjlighet att börja märka ut extra skyddsvärda kulturobjekt. I och med det ändrade världsläget, kriget i Ukraina och det därmed skärpta säkerhetspolitiska läget, behöver skyddet av kulturegendom fortsätta ses över och stärkas. Kulturegendom är benämningen som Haagkonventionen använder på sådant som är extra skyddsvärt och av stor betydelse för kulturarvet, och som behöver skyddas utifall det skulle bli krig. Det kan handla om både byggnader och miljöer, och dessa märks med en särskilt kulturegendomsmärkning – Haagkonventionens emblem den blåvita skölden. I många län i Sverige är man i dag mitt i arbetet med att märka upp sina skyddsvärda objekt, medan länsstyrelsen på Gotland ligger långt framme och har en tydlig bild av vilka skyddsvärda objekt som finns. Att de historiska vingslagen känns tydligt på Gotland råder det ingen tvekan om – totalt på ön finns 14 000 fornlämningar, 382 byggnadsminnen och 92 medeltida kyrkor, enligt en sammanställning av Magasinet K. Långt ifrån alla kan dock bli föremål för märkning av den blåvita skölden, som ges enbart till ett ytterst begränsat antal objekt. –Vi har totalt 57 olika objekt som märkts ut med den blåvita skölden, berättar Kristin Löfstrand, handläggare på enheten för samhällsutveckling på länsstyrelsen på Gotland. –Det är väldigt olika objekt; som byggnader, formlämningar, kyrkor, arkiv... Det fanns inget krav på att det ska vara någon geografisk spridning; vi utgick ifrån att det skulle vara ett ytterst restriktivt urval av sådant som är av nationell betydelse. Och vi har utmärkta objekt över hela ön, säger Kristin Löfstrand. Hon nämner som exempel flera av öns kyrkor – dock inte alla – och Galgen i Visby, den enda galge i sitt slag i norra Europa. Även Visby ringmur finns förstås bland de utpekade kulturegendomarna, men även lite udda objekt som specifika agtak.
Gotland är det län som har flest byggnadsminnen, och Gotland ligger också högt i antalet registrerade fornminnen. Vad som märkts ut som kulturegendom är inte exakt fastslaget, utan beslut tas från fall till fall, men det ska handla om sådant som har stor betydelse för kulturarvet. –I princip kan allt som skyddas av kulturmiljölagen bli aktuellt att märka ut, men det skulle vara en orimlig uppgift att märka ut allt. Vi behöver därför göra ett urval, säger Kristin Löfstrand. Gotland var först ut i Sverige med att börja märka ut sin kulturegendom, men på senare tid har intresset från landets övriga län har skjutit i höjden på grund av oroligheterna i vårt närområde. Länsstyrelserna ansöker om att få tilldela objekt märkningen, och därefter är det Riksantikvarieämbetet som tar beslut om huruvida märkning ska ske i varje enskilt fall. Hittills har 430 kulturegendomar pekats ut i hela Sverige, rapporterade Magasinet K i oktober i år. Kulturegendom skyddas enligt Haagkonventionen, och alla länder som skrivit under den har därmed också förbundit sig att skydda sitt kulturarv utifall det skulle bli krig. Under kriget i Ukraina har runt 350 platser av kulturell betydelse förstörts, enligt Magasinet K. Ibland påtalas just det att märkningen av de här skyddsvärda objekten i sig gör de i stället blir "måltavlor" i krig, då det inte är ovanligt att krigförande styrkor ger sig på just kulturarvet i ett sätt att slå sönder sin motparts identitet. Kristin Löfstrand ser dock inte att det finns någon annan lösning än att märka ut kulturegendomen så som regelverket föreskriver. –Märkningen är ett sätt att identifiera vad som är skyddsvärt, och det som märks ut får inte göras till militära mål. Det har funnits en diskussion kring om den här märkningen skyddar eller pekar ut, men det är vår skyldighet att märka dem och att skydda dem, säger hon, och tillägger:
–Utmärkningen är en del av att skydda kulturarvet. Värt att komma ihåg är dock att kulturmiljölagen gäller även i krig, så sköld eller inte så är skydd av vårt kulturarv en nationell angelägenhet. Om kulturegendom märkt med den blåvita skölden skulle förstöras, kan ansvar för detta tas upp i både svensk och internationell domstol. FAKTA/ Haagkonventionen
- Haagkonventionen finns i olika "upplagor", skrivna vid olika tillfällen var och en med olika inriktning.
- Syftet med Haagkonventionen från 1954 var att i spåren av andra världskriget skydda europeiska kulturarv, som i stor utsträckning förstördes under kriget.
- Enligt Haagkonventionen är det ett brott mot folkrätten att förstöra kulturegendom.
- Haagkonventionens emblem för kulturarv kallas the blue shield, en blåvit sköld.
- Källor: Unesco & Magasinet K.
— — —
Horisonts dagliga nyhetsbrev – helt gratis! Registrera dig HÄR!
