ROXYS KULTURKRÖNIKA 20241129: Äntligen står nu på toppen av berget Tjamstan med barndomens slalombacke, skådandes ut över en mängd sjöar och vattendrag med blånande berg i horisonten. Den 4-hjulsdrivna Skodan hade envist fört oss upp till denna hisnande utsiktsnostalgi. Sist vi var här tillsammans, firade vi 50-årsminnet av vår realexamen…
Av de då drygt 25 realister, finns nu bara 19 kvar! Å järngänget, vi fyra alltså, åter som förhoppningsfulla 80-åringar, fyllda av goda men något bleka ”hågkomster å minnen från 15, vid stenar där barn vi lekt...”
Intensivt pratandes i mun på varandra, om spännande, och antagligen livsfarliga klättringar i mörker uppför den gamla ättestupan, Enligt sägnen användes ättestupan för orkeslösa som inte längre var produktiva på raiden när man flyttade renarna. Högst upp, står träskulpturen av lappgubben Nila kvar, iklädd kolt med lappmössa på skulten! Lapplands denna enda, i Wikipedias förteckning av Sveriges förmodade ättestupor, är uppkallad efter honom…
Men varför dessa irrfärder i minnets labyrinter? När Äldsten i kvartetten skulle fylla 80, hade vi tänkt att överraska T, som flytt Västerbotten och Grisbacka för hustruns barndomshem utanför Falun. Säkerhetskoll med sagda hustru blev tyvärr negativ - ”Välkomna, men då får ni köra till Milano, där vi firar honom 5:e oktober! Men ni kan väl avvakta tills vi är hemma i Dalarna igen så kan jubilaren T. Ta Tåget till Ume så far ni tillsammans till Malå istället!”
En helt realistisk idé, och som försenad present så god som någon annan! Mötet hjärtligt och helt odramatiskt; Pensionerade som vi var, sociologen, bibliotekarien, och maskiningenjören samt pedagogen!
Men i mötet – i sinne och beteende fortfarande naiva och oskuldsfulla 15-åringar! Fast våra tidigare barndomshem var rivna, fanns miljöer och bilder kvar, möjliga att jämföra med minnen och upplevelser: Där trapphuset Du hånglade med den vackra 13-åriga Josefin, du trodde Du pinka på dig, men det var ju något annat som gick! Där spelade vi hartsfiol å sprang undan gubben Verner som aldrig fick tag i oss…
På fotbollsplan gjorde Du mål direkt på hörna, som Nacka Skoglund! Därute på träsket körde Leif hemsnickrade racern, tappade utombordsmotorn å fick simma iland! Ibland ”lånade”, eller knyckte vi farsans bil (egen dubblettnyckel) för att besöka fina flickorna i Kriberg, 27 km bort! Å äventyren bara fortsatte…
Då och där reflekterade vi inte en sekund över vilka diagnoser med bokstäver vi skulle haft om vi vore tonåringar idag! Veckans Kulturtips:
— — —
KRÖNIKÖR | Peranders Sandström, kulturinnovatör.
KRÖNIKA | Varje fredag publicerar Horisont en kulturkrönika från kulturföreningen Roxy. De åsikter som uttrycks är krönikörens egna.
— — —
Prenumerera och få tillgång till den här och många, många andra artiklar genom att klicka här.
— — —
Teckna dig för Horisonts nyhetsbrev och få en nyhetssammanfattning i mejlen varje vardagsmorgon, helt gratis!
