När det anrika börshuset i Köpenhamn ska återuppbyggas efter den omfattande branden i våras, söker man nu efter tallvirke – från Gotland. En affär som skulle bli både prestigefylld och inkomstbringande om den går i lås, menar den gotländska skogsbranschen.
–Där kommer den gotländska tallen att komma till sin rätt, säger skogsägaren Gunnar Norrby, som skött förhandlingarna med danskarna kring affären som klassas som ett ”prestigeprojekt”.
Fastigheten Börsen i centrala Köpenhamn har anor från 1600-talet. Den började byggas år 1619, under kung Kristian IV:s styre som då innefattade både Danmark och Norge – och Gotland. Bland annat användes marmor från Toscana i bygget av Börsen, men också material från det egna väldet, som både sandsten och virke, närmare bestämt tall, från Gotland.
Kung Kristian IV ska ha instruerat arkitekten att bygga en spira på taket, prydd av fyra drakar med sammanflätade svansar. Dessa ska enligt dåtidens tro ha skyddat byggnaden från olyckor; i en informationsbroschyr som togs fram långt senare, inför ett renoveringsarbete som påbörjades i början av 2024, skrevs:
”Drakspiran sägs skydda Börsen från fiender och eld. Det har lyckats bra. Närliggande byggnader och Christiansborgs slott har stått i lågor, men drakarna har tagit hand om Börsen.”
Men den välsignelsen stod sig bara till den 16 april i år. Då, medan restaureringsarbetet ännu pågick, utbröt en storbrand som ödelade stora delar av byggnaden, inklusive spiran. Exakt varför det började brinna är inte klarlagt, men det tros vara en olycka kopplad till renoveringsarbetet.
Sedan dess har planer och förberedelser på en återuppbyggnad pågått.
På 1600-talet, när börshuset byggdes, ansågs klimatet på Gotland skapa perfekta växtmiljöer för tall, och eftersom Gotland då var danskt var det till Gotland man vände sig för att få högkvalitativt virke till jättebygget. Och därför vänds blickarna mot ön nu igen när återuppbyggnaden är igång.
”När vi nu ska återuppbygga byggnaden, vill vi göra det med samma material och på samma sätt som för 400 år sedan”, sade Lars Daugaard Jepsen, vice direktör för danska handelskammaren som äger börshuset, i en intervju med Sveriges Radio Gotland i augusti i år.
I samband med den intervjun började det pratas runtom på Gotland om det verkligen fanns ett intresse från Danmark att köpa in så mycket högkvalitativ tall.
Horisont intervjuade då Johan Malmberg, skoglig rådgivare för Mellanskog på Gotland. Han kände till ryktet utan att veta exakt hur mycket sanning det låg i det – men han tyckte helt klart att det lät intressant.
–Kvaliteten är inga problem att hitta, vi har hård och finvuxen tall på Gotland; det är snarare den specifika dimensionen och mängden som blir en utmaning, sade han.
Det kommer inte gå ett hitta 1000 träd inom en begränsad yta, utan det kommer i så fall att handla om att söka av stora delar av den gotländska skogen och plocka ut enstaka träd, som håller måttet, i väldigt många skogar. Redan då såg Johan Malmberg intresset från danskt håll som bra för den gotländska skogsbranschen, egentligen oavsett om det skulle bli någon affär av eller ej.
–Jag tror att de flesta skogsägare på Gotland skulle tycka att det vore väldigt kul om vi fick en sådan beställning. Ett prestigeobjekt att få leverera virke till. Och det skulle betinga ett högt värde, dels för själva virket och dels för att det måste sökas över stora områden. Det sänder en signal, det är bra marknadsföring för den gotländska furan, menade han.
För att få veta mer om planerna kontaktade Horisont Danska handelskammaren, som äger det nedbrunna börshuset. Och svar gavs; handelskammarens presschef Lars Ohlsen bekräftade då det danska intresset för gotländsk tall.
–Dendrologiska undersökningar av Börsen har kommit fram till att det virke som användes när Börsen ursprungligen byggdes, kom från Gotland och att träden var upp till 160 år gamla när de fälldes, sade han.
–Därför vill vi gärna använda gotländskt virke i vårt arbete med att återuppbygga den del av Börsen som skadades kraftigt i branden i våras. Vi behöver mer än 10 000 meter virke.
--- --- ---
HELA DEN HÄR ARTIKELN finns att läsa i Horisont nr 75, som är på väg ut till prenumeranter och återförsäljare.
Den går också att läsa digitalt, endera genom inloggning (för prenumeranter) eller genom artikelköp. Just nu har vi dock tekniska problem. Vi beklagar, men hoppas snart ha lokaliserat felet.
