Ett 60-tal personer närvarade vid ett informationmöte om kalkbrytningen och dess möjliga påverkan på grundvattnet på måndagskvällen.
På plats fanns bland andra Miljöpartiets språkrör Amanda Lind, som ville sätta sig in i ämnet.
–Gotlands vattenförsörjning måste vara i prioritet, fastslår hon.
Två omfattande rättsfall är just nu uppe för juridisk prövning; dels har Nordkalk ansökt om utökat täkttillstånd, och dels har Heidelberg Materials ansökt om samma sak. I båda fallen handlar det i tid om ansökningar om att bryta kalksten i ytterligare trettio år i de båda bolagens respektive brott.
Gårdagens möte handlade främst om Heidelbergs ansökan, där grundvattnet på norra Gotland och Tingstäde träsks dricksvattentäkt är de stora orosmomenten. Mötet arrangerades av Miljöpartiet på Gotland men var öppet för allmänheten. Bland annat diskuterades det från Mynidgheten för samhällsskydd och beredskap nyligen framlagda förslaget att utse kalkbrytningen och cementtillverkningen i och kring Slite till riksintresse.
Flera av talarna under kvällen, bland andra MP:s ledamöter i fullmäktige Tomas Rådkvist och Jennifer Medin, och Urbergsgruppens Lisa Wanneby, uttryckte sin oro för vad just detta skulle innebära om brytningen och produktionen i Slite skulle få status som riksintresse.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind var inte på plats som talare utan som åhörare för att sätta sig in i frågan.
Hon medger att det kan framstå som märkligt att olika riksintressen kan överlappa varandra.
–Riksintressena beslutas självständigt av myndigheterna, men det jag kan göra är att som steg ett sätta mig in i frågan och få en bättre bild, säger hon till Horisont.
–Gotland är speciellt; ön ligger mitt i havet, den har en speciell hydrologi och en speciell berggrund, det är vattenbrist… Dessutom har kalkbrytningen och totalförsvaret sina intressen här.
Hon menar att kalkstensbrytning och cementtillverkning förvisso är viktig för infrastrukturuppbyggnaden och totalförsvaret, men att det måste finnas andra alternativ och att Gotland inte kan ansvara för att förse Sverige med cement.
–Det jag tar med mig härifrån är hur oerhört skört systemet är; vi kan inte förlita oss på att brytningen på Gotland ska vara det enda alternativet. Dessutom finns stora risker med företagets ansökan, något som flera myndigheter pekat på, säger Amanda Lind och syftar på de risker för vattennivåer och vattenkvalitet som lyfts fram av bland andra länsstyrelsen och Vattenmyndigheten.
–Gotlands vattenförsörjning måste fungera, det måste vara i prioritet. Utan vatten för dem som väljer att bo här, för jordbruket och för näringslivet, kommer ingenting annat att fungera heller.
Nordkalks ansökan har redan varit uppe i mark- och miljödomstolen, och där kommer dom meddelas inom kort. Heidelbergs ansökan ligger något längre fram och där väntas dom meddelas under våren 2025.
