Ytterligare två remissinstanser ifrågasätter MSB:s förslag att utse kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite till riksintresse.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket är båda kritiska till förslaget.
Det var i höstas som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gick ut med förslaget att Heidelberg Materials kalkstensbrytning och cementproduktion borde utses till riksintresse, med hänvisning till dess betydelse för totalförsvaret. Förslaget gick ut på remiss till en rad berörda instanser, bland andra Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland.
Horisont gick igenom alla inkomna remissvar strax före jul, en genomgång som visade att i stort sett alla av de då totalt elva inkomna yttrandena. Men i grevens tid inkom sedan ytterligare två remissvar, från Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Och båda dessa sist inkomna svar ställer sig kritiska till förslaget och ifrågasätter om MSB verkligen har lagstöd för att föreslå detta riksintresse.
Naturvårdsverket skriver uttryckligen att man avstyrker förslaget med motiveringen att det strider mot miljöbalken. Man håller med om att cementproduktionen i Slite och den närbelägna täktverksamheten förvisso är "av stort allmänt intresse", men verket anser inte att det är förenligt med skrivningarna i miljöbalken att MSB utser nämnda verksamhet till riksintresse.
Verket skriver bland annat att det enbart är "totalförsvarets anläggningar" som kan utses till riksintresse för totalförsvaret, och att det i detta fall inte kan handla om sådana anläggningar, allra helst inte när det gäller själva brytningen av kalksten.
Naturvårdsverket poängterar också att om cementfabriken och täktverksamheten ändå skulle utpekas som riksintresse, så skulle det riksintresset krocka med andra riksintressen såsom riksintresset för naturvård och friluftsliv – och sannolikt skulle det förstnämnda riksintresset alltid anses stå över det sistnämnda.
Ett utpekande av cementfabriken och täktverksamheten "skulle dock innebära att detta riksintresse alltid anses vara starkare än riksintressen för naturvård och friluftsliv", skriver verket, och fortsätter: "Någon avvägning utifrån vilket intresse som bör prioriteras utifrån vad som är lämpligaste mark- och vattenanvändningen på plats skulle aldrig komma till stånd.
Detta kan, enligt Naturvårdsverkets uppfattning, inte ha varit lagstiftarens avsikt."
Energimyndigheten anser att MSB bör förtydliga sitt motiv till utpekandet och dessutom beskriva förhållandet mellan det föreslagna riksintresset och skrivningar i miljöbalken. "Enligt miljöbalken har Boverket ansvar att fungera som expertmyndighet över riksintressesystemet genom att samordna riksintressemyndigheternas arbete och ha uppsikt över hushållningen med mark och vatten", skriver Energimyndigheten och menar att man därmed inte ser sig ha något ansvar för att generellt "framföra synpunkter av principiell karaktär".
Just nämnda Boverket var också den av de första remissinstanserna som gick längs i sin kritik, vilket Horisonts genomgång visade.
MSB säger till Horisont att myndigheten just nu håller på att gå igenom alla remissvar för att efter det komma till beslut i ärendet, men att det i nuläget inte finns någon tidsplan för när ett sådant beslut kan komma.
— — —
Läs också:
MSB:s förslag sågas av remissinstanserna (Horisont 18 december 2024)
RG föregår domstolsprocess – skriver avtal (Horisont 31 december 2024)
PREMIUM: "Kanske ska jag inte ta det beslutet" (Horisont nr 75/ vintern 2024-2025)
Kalk ställs mot el och vatten: "En jättemålkonflikt" (Horisont 16 december 2024)
Öns cement och el viktiga för försvaret (Horisont 4 november 2024)
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
