Region Gotland kräver statliga pengar för att upprätthålla samhällskritiska tjänster, när ett nytt EU-direktiv väntas genomföras.
"För att säkerställa Gotlands motståndskraft och tillgång till samhällsviktiga tjänster krävs anpassade åtgärder och ett utökat statligt engagemang", skriver Region Gotland i ett yttrande till Försvarsdepartementet.
Inom EU pågår en process om att införa det så kallade CER-direktivet – på engelska "Directive on the resilience of critical entities", vilket i svensk version kallas motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (dock används den engelska förkortningen, just CER-direktivet, även i Sverige) – vilket innebär att åtgärder ska införas för att stärka motståndskraften i viss samhällsviktig verksamhet.
När MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska beskriva sådan verksamhet gör man det så här: "Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet."
Nyligen skickade regeringen ut ett betänkande med syfte att skriva in CER-direktivets huvudsyfte i svensk lag. Alla landets regioner har fått lämna in remissvar på betänkandet, och det har nu Region Gotland gjort efter ett extrainsatt regionstyrelsemöte nyligen.
Region Gotland ställer sig bakom CER-direktivet i sin helhet men betonar samtidigt att för Gotland är situationen speciell och då krävs också speciella lösningar. "Gotland är unikt i att ha uppdraget att vara en kommun som också har tilldelats det regionala uppdraget. Gotland är således den enda platsen i hela Sverige där det kommunala uppdraget, med skola och omsorg, ska rymmas i samma budget som ansvaret för det regionala uppdraget, där sjukvården är den ekonomiskt tunga delen. Kopplat till detta står Gotland med extraordinära utmaningar, då ö-läget ställer särskilda krav på både kommun och region", skriver Region Gotland bland annat i sitt yttrande, signerat av regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin och regiondirektör Stefan Hollmark.
Fohlin och Hollmark delar upp Gotlands främsta samhällskritiska funktioner i fyra områden: Transporter, digital infrastruktur, energiförsörjning och sjukvård.
Vad gäller transporter menar regionen att Gotland är helt beroende av färje- och flygtrafik och att båda dessa ligger utanför regionens rådighet. Därför kräver Region Gotland att staten går in och garanterar "långsiktig tillgänglighet, inklusive reservhamnar och krav på svensk flagg för Gotlandstrafiken", plus att staten upphandlar samhällsviktiga transporter och att dessa vid behov kan aktiveras.
Sjukvården är också kritisk sett till ö-läget, anser Region Gotland, och att Gotland som ö och region saknar ekonomi att upprätthålla exempelvis akutsjukvård och förlossningsvård; även här önskar man således att staten går in och stöttar med en långsiktig lösning.
Vad gäller energiförsörjning och den digitala infrastrukturen kräver regionen en stabila, robusta uppkopplingar till fastlandet, samt att det också finns lokala lösningar på ön att koppla på i krissituationer.
För elförsörjningen efterfrågas också "nationellt stöd för att utveckla en hållbar energiförsörjning, bland annat via havsbaserad vindkraft".
–Robustheten i utredningen är viktiga och nödvändiga, men det är fullständigt avgörande att mindre regioner som Gotland får det ekonomiska stöd som krävs för att kunna införa kraven på ett rättvist sätt. Våra geografiska förutsättningar innebär oproportionerligt stora utmaningar, även i den här frågan. Det faktum att Gotland är en ö mitt i Östersjön, med allt vad det innebär, måste tydligt påpekas gång på gång, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin i ett pressutskick.
Yttrandet om CER-direktivet har nu skickats till Försvarsdepartementet.
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
