Sjöfartsverket kommer att stänga två av sina fem helikopterbaser. Gotland hoppas ännu att basen i Visby ska bli kvar.
Sjöfartsverket flaggar för omfattande neddragningar och en nedstängning av två av myndighetens fem helikopterbaser, om inte staten skjuter till mer pengar till verksamheten. En av de fem baserna finns i Visby, övriga fyra i Umeå, Norrtälje, Kristianstad och Göteborg.
"Åtgärderna omfattar nedlagda helikopterbaser, mindre isbrytning och sjömätning och en kraftigt minskad administration", skriver Sjöfartsverket på sin hemsida om de kommande neddragningarna.
Sjöfartsverket gick back med 457 miljoner kronor 2024, och årets budget pekar mot ett ytterligare underskott på 200 miljoner, redovisar myndigheten. I en treårsplan som ska lämnas in till regeringen den 1 mars föreslås därför bland annat stängning av två helikopterbaser. "Det innebär i så fall längre insatstider och att Flygvapnet inte kommer kunna öva som idag. Intäkterna för Sjö- och flygräddningen motsvarar inte kostnaderna och gav ett stort underskott", skriver man.
Sjöfartsverkets ansträngda budget är ingen nyhet.
I flera år har delar av verksamheten – även flera helikopterbaser – varit hotad.
Så sent som för knappt ett år sedan fick Visby ett löfte om att helikopterbasen på ön skulle prioriteras. Tidigare hade Visbys bas varit den där det tillfälligt dragits ned i händelse av personalbrist, men våren 2o23 prioriterade myndigheten om – bland annat med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen – och den bas som först skulle hålla stängt om resurserna behövdes i andra delar av landet blev Kristianstad.
Hur de nu aviserade neddragningarna slår geografiskt finns det ännu ingen plan för, åtminstone har ingen sådan offentliggjorts.
På Gotland används Sjöfartsverkets räddningshelikopter även inom vården, för transport av såväl personer som mediciner, prover och utrustning, och regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin säger i en intervju med SVT Öst att hon skulle bli förvånad om man skulle dra ned på Gotland. "Som landets enda ö-region, så är ju sjöfarten och det faktum att vi befinner oss i en geopolitiskt osäker tid, avgörande för hur vi ser att vi måste säkerställa den typen av verksamhet på Gotland", säger Meit Fohlin.
Sjöfartsverket har dock inte gett upp hoppet om utökat statligt stöd. "Sjöfartsverket begär höjda statliga anslag årligen om 250 miljoner kronor, en möjlighet att öka avgifterna med 250 miljoner kronor samt att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod", säger generaldirektör Erik Eklund på myndighetens hemsida.
Han menar att de begärda anslagen bara motsvarar tre procent av det staten satsar på drift och underhåll av trafiksystemen under en tolvårsperiod. "Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt", menar generaldirektören.
Horisont har pratat med Gotlands sjukvårdsdirektör Marie Loob som dock inte vill uttala sig om eventuellt påverkan på den gotländska vården förrän de föreslagna neddragningarna är mer konkretiserade.
Horisont har också bett infrastrukturminister Andreas Carlsons stab om en kommentar om Sjöfartsverkets besked men ingen återkoppling har gjorts.
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
