Bilden ovan: Utställningen, producerad av Saaremaa Museum, alltså museet på Ösel, visar bland annat både vapen och skelett från utgrävningarna på Ösel. Nu kommer utställningen att visas på Vrakmuseet i Stockholm. Pressbild Aron Urb/ Saaremaa Museum.
Tre gotlänningar deltog i en seglats och ett slag som utspelade sig så tidigt att fynden efter dem vänder upp och ned på vikingahistorien.
Nu ska fynden visas och historien om dem berättas på Vrakmuseet i Stockholm.
Nya fynd i Estland har fått arkeologer på båda sidorna av Östersjön att häpna. På den estniska ön Ösel gjordes nyligen en spektakulär upptäckt av två båtgravar, det vill säga gravar där sjömän begravts tillsammans med sina fartyg.
Seden att begrava hela båtar är gammal och vanligast i norra och nordvästra Europa; båtgravar förekom främst under järnåldern och en bit in i vikingatiden. Både män och kvinnor som haft en framstående position i samhället kunde begravas i sina träbåtar, inte sällan tillsammans med både djur och vapen, kläder och smycken. De två båtgravar som nu upptäckts på Ösel innehöll utöver själva fartygen ett drygt 30-tal svenska krigare – varav tre har konstaterats komma från Gotland – som brutalt slagits ihjäl i en massiv strid.
"Det vi ser här är en massgrav med vikingatidens elit. Starka, erfarna krigare i sin bästa ålder, brutalt ihjälslagna i ett främmande land och begravda enligt noggrant utförda ritualer", berättar Odd Johansen, arkeolog och museichef på Vrakmuseet i Stockholm, i ett pressmeddelande om upptäckten.
I de två gravarna hittades skeletten av totalt 34 krigare, alla män. Männen kom från Mälardalen och Gotland.
Totalt bedöms tre av dem vara gotlänningar.
"Det är analyser av deras tänder som gör att vi kan vara rätt säkra på att de är gotlänningar. Vi kan se på deras skelett att de dog våldsamt. Deras båtar drogs upp ungefär 100 meter på stranden, där de fick en väldigt pampig begravning", berättade arkeologen Erik Östergren i en intervju med Sveriges Radio Gotland tidigare i veckan.
I gravarna fanns också vapen, dyrbara föremål och spelpjäser – en av dessa hade placerats i munnen på en av männen. Gravarna har daterats till tidigt 700-tal, således mycket tidigare än den händelse som hittills brukat betecknas som vikingatidens början, räden mot Lindisfarne den 8 juni år 793, då en grupp vikingar attackerade klostret på ön Lindisfarne i nordvästra England, dödade flertalet av klostrets munkar och drev resten av dem på flykt.
Men gravarna innehöll också fynd som avslöjar ännu en viktig detalj för historien: Tecken på att åtminstone det större av de två fartygen hade segel.
"Det större skeppet är troligen det äldsta kända seglande vikingaskepp som påträffats och markerar en viktig brytpunkt mellan skepp som roddes och skepp som seglades. Det innebär att svenska vikingar härjade på andra sidan Östersjön tidigare än vad vi hittills känt till. De var vikingar före vikingarna", säger Odd Johansen i Vrakmuseets utskick om fynden och utställningen.
Historien om både slaget, krigarna och de arkeologiska fynden, har blivit till en utställning på Ösel, och med start i dag fredag 11 april 2025 kommer utställningen – som fått namnet "Vikingarna före vikingarna" – att visas på Vrakmuseet i Stockholm.
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
