Den här artikeln, och alla spelares och ledares minnen av SM-guldet, publicerades i Horisont nr 13/ våren 2015 – tio år efter SM-guldet.
PREMIUM: Visby Ladies lämnade nyligen slutspelet efter två rejäla förluster mot Udominate i kvartsfinalserien.
Annat var det för ganska exakt tio år sedan – då vann gotländskorna SM-guldet efter en rekordjämn finalserie mot Luleå.
– Det häftigaste av allt var att få lyfta bucklan inför den fantastiska publiken i Södervärnshallen, minns Susanne Rosengren.
Det är tisdagen den 19 april 2005.
Klockan är närmare 21 på kvällen när Södervärnshallen i södra Visby bildligt talat exploderar i ett enda stort glädjerus. Närmare ett par tusen personer finns på plats i den till sista plats fyllda hallen då Visby Ladies besegrar Luleå Basket i den femte och avgörande SM-finalmatchen.
Visby Ladies blir svenska mästare efter 72–69, och publikens jubel, hurrarop och applåder tycks aldrig ta slut. Spelarna fortsätter att skratta, kramas och gråta av glädje hela natten lång.
Den 19 april 2015 var det på dagen tio år sedan det historiska SM-guldet i Södervärnshallen. Spelare har kommit och gått; Marie Söderberg som nu finns med vid coachen Tamara Rusics sida är den enda av guldtjejerna som ännu finns kvar i en aktiv roll i nuvarande Visby Ladies. I övrigt har hela laget bytts ut.
Kvar i övrigt finns minnena och stoltheten.
Susanne Rosengren kämpade i över två decennier med sitt Visby Ladies innan hon fick sitt efterlängtade SM-guld. När hon en solig eftermiddag i mars träffar Horisont och berättar om guldsäsongen minns hon den som vore det i går.
– Det bästa var att få ta emot bucklan. Jag minns att jag inte ville lämna den ifrån mig, säger Susanne Rosengren och myser åt minnet.
Den 9 mars 2005. Seriefinal.
Grundserien avslutas med ett toppmöte mellan Visby Ladies och Solna Vikings som ligger etta respektive tvåa i tabellen inför sista omgången. Visby Ladies vinner matchen med 69–60 och blir därmed grundseriens bästa lag.
Vid Solnas bänk hittar man efter matchen en lapp där Solnas coach under matchens gång har listat Visbylagets svagheter, och bland annat står där att Visby inte är så bra som tabellen ger sken av.
”Den lappen, de orden, fick oss att bli ännu starkare som grupp lagom till slutspelet”, säger Anders ”Leo” Pettersson, som då var Ladies assisterande tränare och som varit klubben trogen sedan dess.
