Varje år är han aktuell på nytt. Så har det varit i över två decennier.
I år är inget undantag för författaren Håkan Nesser. Men för tillfället finns inga fler berättelser inom honom.
— Jag är helt tom, säger han.
Denna artikel publicerades ursprungligen i Horisont nr 15/ sommaren 2015.
Han har sålt så många böcker — runt 14 miljoner — att staplade på varandra skulle de passera Eiffeltornets 324 meter över tusen gånger om. Men vid det anmärkningsvärt luxuösa huset på Furilden är det inte en världsberömd författare som går sina gäster till mötes i stickad tröja, snarare en jordnära svensklärare. Och hans hund. Hudson. En sex månader gammal Canaan dog, en ras som härstammar från de vildhundar som funnits i Mellanöstern i årtusenden.
Håkan Nesser bekymrar sig över att Hudson ska bli en sur gammal gårdsvarg, så han och hustrun Elke funderar på att skaffa en till.
Han har dukat fram kaffe och bullar i förväg, på innergårdens terass.
Nedanför den står symmetriska rader av små trädgårdsland, omslutna av rektangulära betongfamnar. Var och en som sin egen ö. Här ska han plantera jordgubbsplantor senare under dagen, redogör han.
Det är en lugn och vacker plats, fylld med fågelkvitter som fyller ut samtalets små pauser.
I förberedelsen inför intervjun dök bland annat ett SVT-program upp; ”Det goda samtalet”. En video som dock låste sig efter ett tag, precis när en yngre version Håkan Nesser började prata om sin basketkarriär.
Programmet såg gammalt ut, när var det?
— Har jag varit med i det? Jaha. Vem hade det? Var det möjligtvis han…
Det var en hon.
— Jaha, då kommer jag inte ihåg vad det var.
Det kommer senare visa sig vara elva år sedan. Alldeles för många intervjuer sedan, om man frågar Håkan Nesser själv. Elva böcker sedan. Till synes nio, men egentligen elva. I augusti släpps nämligen ”Elva dagar i Berlin”, och dessutom har ett färdigskrivet manuskript med arbetsnamnet ”Eugen Kallmanns ögon” redan skickats till förlaget och mottagits av en överförtjust Eva Bonnier.
Det är också ett liv i New York sedan. Ett liv i London sedan. Och det var före den där natten han vaknade upp och trodde han var död, just här på Furilden.
